Category Archives: Okategoriserade

När terrorn kom till byn

Publicerat den av

Så hände det i Sverige också. Man kan säga att man visste att det skulle göra det men det är att ta i en aning. Man kan aldrig veta. Däremot har det inte direkt varit rymdkirurgi att tänka sig att det var möjligt att tro att det skulle hända här, till och med rimligt att tro att det skulle hända.

Själv hade jag börjat tvivla. Detta trots att Sverige måste vara ett av de lättaste länderna i nordeuropa att utöva terror i; handgranater är nära snudd på lagliga, väl etablerade kriminella nätverk importerar mängder av vapen, det predikas hat i moskeér både här och där. Åtminstone ett regeringsparti är som värst infiltrerat av islamister, som bäst blint för problemet. Vi är en betydande exportör av terrorism. I förorterna, vars problem vi lägger mer krut på att negligera än att lösa frodas desperation och jakten efter någonting att tro på. Sist men inte minst; betydande kraft läggs av tunga instanser i samhället på att lägga en blöt filt av förnekelse över hela sörjan. Med tunga instanser menar jag lagstiftare, frivilligorganisationer och tongivande debattörer och opinionsbildare på vänstersidan.

Mina tvivel bottnade i två delar. Det ena, det mest uppenbara, var att det borde vara enkelt att begå terror här, givet föregående stycke i denna text. Addera att Sverige är ett öppet och tillgängligt samhälle. Så varför hade det ännu inte hänt? Det andra var en misstanke om någon sorts outtalad överenskommelse mellan stat och möjliga terrorister; ”gör vad fan ni vill bara ni inte gör det här”. Sverige som en säker hamn för terrorister? Varför inte? Liknande fenomen uppstod i Europa under 60-70 talens terror. Här pratar vi om barnamördare, torterare och jordens allmänna avskum som ”jihadresenärer” i stället för terrorister. I Sverige får organisationer med ont uppsåt bidrag från staten utan att någon bryr sig överdrivet mycket. I Sverige blir man gratis omplåstrad efter en mordturné i Syrien. I Sverige får man bidrag och i Sverige får man vara ifred. Det är dumt att kacka i eget bo.

Men så hände det. I all bedrövelse hade vi tur; dödstalen är relativt låga. Detsamma gäller antalet skadade. Det kunde ha varit mycket värre. Polis och annan blåljusverksamhet verkar -så vitt det går att bedöma initialt- ha utfört en fantastiskt väl strukturerad och fokuserad insats trots sin egen högsta ledning och ansvariga politikers nonchalanta hållning till myndigheternas behov och problem. Hatten av. Jag är överraskad i positiv riktning.

Men sen blir det som förväntat. Statsministern hyllas för sin statsmannamässighet bara för att han klarar av att uppföra sig som en normal människa i ett par dagar. För ärligt talat är det inte så svårt att få ur sig det som statsministern åstadkommit de senaste dagarna. Det säger en del om förväntningarna på hans gärning normalt. Vi får höra att statsministern är frustrerad och närmast förvånad över att någon som delgivits utvisningsbeslut fortfarande är kvar i landet när de flesta för länge sedan insåg det omöjliga i att klara av att skicka hem alla med ogiltiga skäl att stanna i Sverige med tillgängliga resurser. Addera en justitieminister som i opposition tyckte att inre utlänningskontroll, det var inget som polisen skulle hålla på med. Addera en inrikesminister vars enda vapen -i stället för handling i närtid- är att prata långsammare och långsammare och tydligare och tydligare ju mindre han har att komma med.

In på banan kommer nu opinionsbildarna på vänstersidan. Jag har väntat sedan i fredags kväll på att lastbilarna skall få skulden, och nu är vi här: http://www.aftonbladet.se/ledare/a/lo7r9/rensa-stockholm-stoppa-bilarna

Hela ledartexten av Eva Franchell är värd ett eget inlägg men i korthet (tvättat för diverse motsägelser i texten) så torgförs uppfattningen att bilarna måste bort.

Själv kan jag tycka att religiös extremism är orsaken till fredagens tragedi och att den måste bort.

 

Kategori: Okategoriserade